I min värld är allt antingen en ständig mental orgasm fylld av endorfin, eller en helvetisk avgrund då marken faller samman under mina fötter.
trauman gör sig ständigt påminda men ändå försöker jag må bra. det är viktigt att ha perspektiv i detta ständiga limbo jag befinner mig i.
jag står här nu runt 2 månader på en höft sådär, efter att jag flyttat till min nya stad. den snygga grannen blev den snygga flickvännen, som nu snart blir den snygga fästmön... <3
lägenheten är i bra skick men den s.k "kompisen" blir snart ensamboende. after all, vem vill bo men en polare som kör över presis allting, respekterar ingenting, och snattar allt som gå att snatta. ätbart, drickbart, konsumerbart, u name it - and he'll snatch it!..
jag bor faktiskt åxå i den här lägenheten vare sej han bryr sig om det eller ej.
ja just det ja, han har suttit med sina "polare" och smulat harch(eller hur det nu stavas?) på MITT köksbord. för att sedan röka på.detta efteratt han dragit hit gräs(marijuana?) till vår lägenhet. och jag då hotade med att säga upp kontraktet om han inte gjorde sig av med det.
mycket respektfullt och intelligent agerat av honnom många vuxenpoäng här... jag skulle säkerligen kunna skriva en hel blogg bara om sakerna han gör som är så sjukt jävla respektlösa, men det är inte därför jag skapade min blogg, så nu låter jag resten vara osagt. for now...
JAG TÄNKER VERKLIGEN INTE HITTA PÅ NÅGON CATCHIG INLEDNINGSFRAS!
nu när det är sagt, kan jag börja med att presentera mig.
jag har nemnligen om än så lite hyffs.
Välkommen främling! mitt namn är Alexander.
så nu när vi lärt känna varandra kan jag fortsätta med bloggen.
------
Jag har hafft många anspråk och ändringar i mitt liv på sista tiden. många ändringar, men i slutändan har allting lett till det positiva, om än så bara i liten mängd.
jag har flyttat ifrån mina hemtrakter, tagit klivet ner i ett nytt landskap, kännde ingen, flyttade in i en lägenhet med en vid den punkten s.k "kompis"...
kikade runt i närliggande städer, men i slutändan blev det ändock marken i Karlshamn mina rötter grävde ner sig i. efter att ha träffat den enda grannen (förrutom hyresvärden själv och hans tant) verkade allt på topp, något att vila ögonen på(grannen), en ny fräsch start och ptja allla möjligheter i världen för förändring till det positiva.
